Just nu är det väldigt mycket blandade känslor i min lilla kropp kan jag tala om, jag har ångest känslor, seprationsångest från mina kära vänner i klassen, jag är förväntansfull, skitglad och pirrig & ja det var väl bara några av känslorna som blandas.
Jag kommer ihåg i ettan för tre år sedan, jag tror jag aldrig har kännt mig så ensam och övergiven. Det kändes verkligen som fel linje och att jag aldrig skulle komma överens med någon i klassen + att man hade fördomar som aldrig förr tex tyckte jag Bergman verkade som världens diva och verkade märkvärdig (ack så fel jag hade) men tillslut så satte jag mig bredvid Maria. Vi började bli mer och mer vänner ju mer dagarna gick, och tillslut så joinade även Bergman och Malin som hade börjat lite senare i våran klass. Året gick och vi hade riktigt kul men också många tunga stunder med tex. livsmedelshygien och liknande haha :D Vi började tvåan och då delades klasserna upp och vi fick nya personer och vi blev HR2B. Jag började lära känna nya personer, riktigt sköna sådana vid namn Therese, Carro & Jocke m.m och det visade sig att vi kunde ha riktigt kul tillsammans, riktigt galet ibland också. Sen började 3an och det riktiga allvaret då vi skulle ut på praktik var fjärde vecka, jag och Therese valde det bästa och det enda riktiga bra stället först (det sög lite) och det har vart riktigt tunga perioder detta år då man tappat lusten totalt. Kompisarna i klassen gjorde det värt att gå dit, allt annat kändes meningslöst. Det enda som var riktigt kul var Pers samhällslektioner, det kommer bli riktigt tungt att säga hejdå till honom.
Jag kommer verkligen sakna endel personer i klassen, ni är endel av mig!
Försökte sammanfatta det så gått det gick, och nu har vi bara det roligaste kvar :D det kommer bli helt galet och fullt ös från klockan 8.00 imorgonbitti då vi ska samlas och ha gemensam champagnefrukost i stadsträdgården!
STUDENTEN 2008, HÄR KOMMER VI!!
yooo / linn
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar